Lokala problem uppstår nära
källan. Exempel en fabrik som i boden som bränner sopor har en hög skrotsten så
att avgaserna ska gå upp i luften och troligtvis ska föras till andra länder
eller städer så man slipper har det själv i sin stad. Sopor kan innehålla
farliga ämnen och giftiga ämnen. Vid förbränning så frigörs hundratals ämnen via
aska och rökgas. Av rökgas rening så kan
man om man är nära i fabriken så fyllas man med tungmetaller, det kan samlas i
hjärnan, njurarna och immunförsvaret och kan störa funktionerna i kroppen. Dioxiner lagras
i kroppen och det förs vidare till spädbarn och det kan bland annat bli
missfall. exempel Miljöfarliga klor- och bromföreningar frigör av fabriker.
Men askan är ännu farligare. Man brukar importera sopor från andra länder så man
ska hålla fabrikerna igång och lönsamma. När det blir kallt kommer partiklarna
ut i luften men det kan inte resa sig högt upp för det är inte varmt. Värme
stiger och kyla blir tyngre. Då stannar avgaserna i staden och man märker hur
det kan bli svårt att se för att det blir molnigt och man blir lättare att sjuk,
det är bland annat därför man är mer sjuk på Vintern. Om man får i sig farliga
ämnen och om man har exempel astma så kan man få svårt att andas. Det brukar
ofta vara partiklarna fån asfalt och gifter som exempel marknära ozon som inte
kan fördas för långt för det är för tunga. Det är mycket angående
väderförhållande on det är kall eller regnnigning dag är det mer
luftföroreningar där det kommer ifrån. Varmare dagar så flyger luften iväg upp
och flyttar sig till andra städer eller hamnar i astmosfären.
Regionalt så sprids gaserna över större områden
så som Sverige i sig. Från olika fabriker, energiproduktion, uppvärmning och
industri kommer det en stor del av luftföroreningar ifrån. Exempel kommer det ut
svaveloxid från förbränning av kol, fossilabränslen och olja som orsakar
försurning.
Runt om i Sverige följer partiklarna med vindarna
och sedan när molnen blir så tunga så börjar det regna ner i östersjön och
försurar de. Så smutsig luft ger surt regn. I luften så kan olika ämnen
omvandlats i luften och blir ännu farligare.
Globala problem:
Vissa Gaser som koldioxid lagras och finns kvar i
atmosfären under en lång tid. De långivande gaserna sprids ut över jordklotet
och kan ge globalamiljö problem. Exempel så kan det skada ozon skiktet så att det
blir mer växthuseffekt. Koldioxid från bilar och flygplan över hela världen är
den största orsaken till att mer värme kommer in på jorden för att ozon skiktet
blir svagt och gör så isbergen smälter och då blir det mer vatten som höjs och
städer med kust kan bli översvämning. Öknarna börjar växa för temperaturen
höjs.
Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden
luftföroreningar.
För att
minska luftföroreningar så kan man bland annat välja ett färdmedel som är
miljövänligt, som elbil, cykel. Man kan exempel samåka. i Indien så har det
skapat en hemsida där man ska samåka så något sådant kan man göra eller
Man kan
försöka gå eller cykla för då släpper man inte ut någon koldioxid och
kväveoxider som övergöder och försurar mark och vatten.
Kollektivt
Längst
bilvägarna så kan man plantera träd så träden tar upp koldioxiden från
bilarna.’
Man kan
själv försöka återvinna sina sopor och sortera det rätt. För när det inte är rätt
så kan ämnen bli farliga om man blandar det fel. Man kan panta sina burkar och
återanvända de så slipper man använda naturresurser. Om Man återvinner papper
behöver man inte hugga ner massa skog som kan ta hand om de höga halterna
koldioxid.
Förr försökte
man bygga höga skorstenar men då flyttade man bara avgaserna till andra
länder/städer. Men nu så försöker man ta reda på luftföroreningarna där det
kommer ut ifrån. Man kan rena rökgaserna, som exempel tungmetaller så som bly
som kan orsaka fosterskador om man får det i kroppen. Man försöker använda bra
råvaror. Inom hushåll och industri försöker man minska mängden svavel så att
inte haven blir försurade.
Sverige kan
göra internationella överenskommelser tillsammans med världen att ha hårdare
regler och lägga massa pengar så att luftföroreningar ska minska som exempel
utbildningar som stoppar det maskiner som tar bort det och om det ej finns så
får det göra de.
1.
Allt
liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och
avloppsvatten.
Allt är beroende
av vatten och allt levande innehåller vatten. Människan innehåller ca 70 procent
vatten. Det finns bara liv på jorden vad vi vet, för att det finns vatten på
jorden. Men vattnet är livsviktigt och utan vatten skulle man dö. Så man måste
ta vara på vattnet man har. Man kan säga att vi människor lånar vatten från
naturen men vi måste lämna tillbaka det för att inte finns inte super mycket
vatten som man kan dricka. Alla har inte den turen som i Sverige att man kan gå
till kranen och hämta rent vatten som man inte blir sjuk av. För att veta om
vattnet är riktigt rent så måste man behandla vattnet ifrån bakterier och annat
smuts.
Människan kan bara
dricka sötvatten som det bara finns 3% på
jorden i alla hav. Det flesta sötvatten ligger i frusna glaciärer som
man ej kan få tag på. Det vanligaste är att man använder sig av grundvattnet.
Grundvatten är
inte lika smutsigt så som vattnet som regnar ner. Det som regnar ner kan vara
surt och då måste man fixa pH värdet genom att ta bort kolsyran exempel.
Vattnet från en
sjö som kommer in i reningsverket börjar med en kemisk rening som tar bort farliga
kemikalier exempel fällning med järnsulfat. Sen sker en filtrering i nästa pool
som tar bort allt smuts och gör vattnet till en bra kvalité. Man bruka börja
med en grov filtrering som tar bort det största partiklarna sen kan man använda
sig av ett sandfilter som gör vattnet ännu finare. Så i nästa pool sker en pH
justering så att vattnet ska vara så neutralt som möjligt. Sen skickas vattnet
vidare desinfektion som är det sista steget innan man kan dricka vattnet. Desinfektion
tar bort parasiter och bakterier som man kan bli sjuk av man brukar använda sig
av bland annat UV-ljus eller ozon. Sen så bukar man skicka upp vattnet i ett
vatten torn så att det blir tryck i kranen.
Ma kan rena avlopps vatten som kommer från
husen ner till en mekaniskrening som filtrerar bort större och tyngre partiklar
så som exempel avföring genom galler. Sen så sjunker de partiklar som farit igenom
rensgallret till botten. Det kan vara exempelvis sand och kaffesump genom en
sandfång. Till den sista delen
iden mekaniskrening heter Försedimentering.
Där tillsätter man kemikalier som gör att föroreningar klumpar ihop sig och sjunker till botten. Resultatet blir ett slam som pumpas till slamförtjockaren. I nästa pool sker en biologiskrening är en naturlig process, mikroorganismer så bryter ner biologiska material Även oorganiska salter, kväve och fosfor kan avlägsnas. Fosforet kommer bland annat från våra tvättmedel men slammet från detta kan man inte använda till gödning. Men av denna process så bildas det bland annat metan och koldioxid som man gör till biogas som till exempel kan användas för att driva bussar. I nästa pool sker en kemiskrening som främst ska rena vattnet från fosfor som bidrar till övergödning. Det finns ett fjärde steg men det finns inte alltid på alla reningsverk men det är en kväverening som mikroorganismer renar vattnet mot kväve som också bidrar till övergödning. Sen är vattnet ren och kan släppas ut i havet och då sker en naturlig rening.
Där tillsätter man kemikalier som gör att föroreningar klumpar ihop sig och sjunker till botten. Resultatet blir ett slam som pumpas till slamförtjockaren. I nästa pool sker en biologiskrening är en naturlig process, mikroorganismer så bryter ner biologiska material Även oorganiska salter, kväve och fosfor kan avlägsnas. Fosforet kommer bland annat från våra tvättmedel men slammet från detta kan man inte använda till gödning. Men av denna process så bildas det bland annat metan och koldioxid som man gör till biogas som till exempel kan användas för att driva bussar. I nästa pool sker en kemiskrening som främst ska rena vattnet från fosfor som bidrar till övergödning. Det finns ett fjärde steg men det finns inte alltid på alla reningsverk men det är en kväverening som mikroorganismer renar vattnet mot kväve som också bidrar till övergödning. Sen är vattnet ren och kan släppas ut i havet och då sker en naturlig rening.
Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?
Barr är lite sura, i en vanlig skog med tallar och granar
innehåller mycket barr. Barren tar i massa föroreningar och sen faller det ner.
Barrträd tappar inte barren som ett lövträd.
Då blir barrskogen sur. Det finns många dåliga saker med att
ha ett lågt pH värde. Bakterier gillar inte låga pH värden och då blir det att
svamparna får ta hand om nedbrytningen. Nedbrytningen i en barr skog går
långsamt för att bakterierna inte hjälper till. Maskar gillar inte heller sur
jord och där det inte finns maskar så blandas inte det övre delen av jorden om.
Eftersom om marken är sur så blir det vatten som inte är surt om det rinner
igenom marken. Det sura vattnet löser upp joner som bland annat järn och
aluminium joner som ligger i den överdelen av mineraljorden. Kvar efter det
lämnas ett askgrått sikt. Metall jonerna i det gråa skiktet hamnar djupare ner
i jorden. Då bildas det ett rostfärgat lager som kallas för rost jord. Under
rostjorden så finns det kvar opåverkad mineraljord. Den jorden kallas podsol
som betyder ask jord på ryska.
Så jorden i en barrskog är saltfattig den saknar salter
eftersom det suravattnet rinner igenom marken och löser ut och fraktar bort
närsalterna, jorden saknar också daggmaskar som blandar om jorden. Ju lägre pH
värde en mark har desto svårare blir det för marken att bli bördig för att
viktiga joner sköljs bort. Det som gör att jorden blir bördig är att det ger
rötternas växter, närsalter, vatten, och syre. Surt vatten som rinner igenom marken
kan lösa ut aluminiumjoner som kan skadar växternas rötter och är giftiga för
djur och människor.
Beskriv kvävetskretslopp
· Vi människor omges av luftens kväve N2. Kvävet i sig
själv är ett ämne som inte reagerar med andra ämnen.
· Solen behövs för att ge kvävet energi.
· Man behöver på något vis
kunna få i sig kvävet men vi människor kan inte utnyttja det, men
kväxefixeradebakterier kan. Bakterierna gör om kvävet till ammoniak NH3.
Sen gör bakterierna en gång till och då bildas det ammoniak joner NH+4.
Men det är inte bara bakterier som kan göra det man kan göra det i fabriker
med. Ammoniak brukar man ofta använda som konstgödsel.
· Nitrifikationsbakterier tar han om ammoniakjonerna och gör det
nitrat NO3.
Nitrat är ett konserveringsmedel och man kan använda det i en
lite dos i mat.
· Kvävet som har blivit nitrat kan nu växter ta upp det.
Kvävet är organiskt och växten växer bra.
· Djur och människor äter växter och sedan kissar det ut det
kroppen inte behöver och då bildas urea.
· Växten dör och människor dör så bildas protein för det finns
protein och nukleinsyror så som exempel RNA och DNA i växten.
· När både urea och det som har förmultnat, som döda djur och
växter. Gör amonifriktions bakterie om det till ammoniak NH3.
· Ureaà NH3
·
FörmultningàNH3
·
Om de här
bakterierna inte skulle funka så skulle kvävet vara kvar i marken.
·
Från blixtar och vid
förbränning av bilar. Så bildas det förbränning som är kväveoxider och när de
här kväveoxiderna i luften får kontakt med vatten reagerar det och det bildas
salpetersyra HNO3 . Salpetersyra är ett frätande ämne med lågt pH
värde som orsakar försurning och övergödning. Salpetersyran bilar nitat.
·
Det finna en sorts
bakterier som kan omvandla nitratet till kväve i gas form N2(g).
Bakterierna heter Denitrifikationssbakterier.
Tack vare dessa
bakterier så kan vi människor leva här på jorden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar