försuradesjöar labbrapport

Syfte:

Ta reda på vilken sjö som är surast och vilken som är minst sur.

Hypotes:

Jag kommer tillägga natriumhydroxid (NaOH) som är ett basiskt ämne i de sura sjöarna. Men det är svårt att säga vilken som är surast. Så jag kommer droppa like mycket i varje sjö och den som blir grönast först eller först blått beroende om man kan pricka och få det neutralt. Den som jag behöver minst NaOH i är den som kommer bli minst surast och den som är suras behöver mer natriumhydroxid i.

·  Material:

·  Förkläde

·  Glasögon

·  Sjövatten, 20ml

·  Bägare, 100ml

·  Pipett

·  Mätglas, 25ml

·  BTB lika mycket i varje ca 10 droppar.

·  Glasstav

·  Natriumhydroxid (NaOH) ett baskiskt ämne.

Metod:

Jag kommer ta på mig säkerhetskläder, förkläde och skyddslassögon.

Hämtar alla material, sjövatten bägare, pipett, mätglas, Btb, glasstav och NaOH.

För att få exakt med sjövatten så kommer jag ta ett mätglas och använda mig av en pipet och stoppa i vatten i mätglaset. När jag närmar mig 20 ml så ska jag vara försiktig för det ska vara exakt 20ml. I mätglaset så är vattnet polärt så man måste mäta i mellan där det går upp och ner.

Sen kommer jag hälla det suravattnet i bägaren.

Jag kommer ta 12 droppar BTB och sedan hälla i det i sjövattnet.

Rör om sjö vattnet så att indikatorn i detta fall var det btb färgar vattnet efter den surhet vattnet är i.

Sedan är det dags för att droppa i (NaOH) till saltvattnet och man ska vara noggrann och skriva varje droppe och röra om efter varje droppe med glasstaven. När vattnet skiftar färg från surt (gult) till basiskt (blått) då slutar man och börjar på nästa sjö och gör samma sak.

Sen ska jag diska innan jag börjar med nästa sjö.

När man har mätt alla tre sjöar så kommer man få ett resultat den som är surast behöver mest droppar natriumhydroxid och den som är minst sur behöver mindre droppar.

Sen ska man hälla ut sjöarna i vasken och diska och lägga tillbaka sakerna.

Säkerhet:

Man kan använda sig av ett förkläde som skyddar klädena från att få fläckar.

Man kan också spilla på huden så det börjar fräta om man har otur, men det är bara att sjölja med vatten.

Skyddsglasögon behövs för saltsyra som är i sjöarna är frätande och kan förstöra synen m man får skvätt i ögonen. Man ska undvika att hålla huvudet nära någon av de frätande ämnena. 

Man ska tvätta händerna efter att man har utfört experimentet. 

Stoppa upp håret.

Felkällor:

Om man har smutsiga verktyg så kan det bli ett annat resultat än vad det skulle ha blivit.

Man kan ta för lite BTB så att det blir otydligt.

Man kan vara klumpig och råka droppa för mycket.

Man kan råka läsa metoden och hoppa över något steg.

Resultat

Träsket

12  BTB

3 droppar NaOH innan det blev det blått.

Aldersjön

12 BTB

6 droppar  NaOH innan det blev det bått.

Holsvattnet

12 BTB

2 droppar NaOH innan det blev det blått.

I träsket så droppar jag ner tre droppar med NaOH innan det sura vattnet som är gul slår över till blått. I Aldersjön så så droppar jag ner 6 droppar NaOH innan det blir blått.

I Holsvattnet så droppar jag i 2 droppar NaOH innan det gula vattnet blev blått.

Slutsats:

Svara på frågan:

Den sjö som är surast var ”Aldersjön”. Den var jag tvungen att droppa i flest droppar (6 droppar) NaOH och det var den sjö som hade lägst PH-värde. Jag använde mig av Indkator BTB för att neutralisera sjön. Den gula färgen (surt) slog om till blått (basiskt) . Jag hade hoppats på att det skulle bli neutralt (grönt) men det var svårt att droppa halv droppar för att få det exakt. Det sura vattnet innehåller ett överskott av vätejoner H⁺ och NaHO gör så att det blir mer hydroxidjoner OH^-. För att få ett neutralt så ska man ha lika många hydroxidjoner som vätejoner.

H⁺ + OH^- à H₂O

På andraplats kom” Träsket” som hade lite mindre väte joner än Aldersjön. Det behövde hälften så mycket NaOH och var därför mindre surt och den sjö som var minst surast var den sjö och hade mest hydroxid joner än vad det andra sjöarna hade och det var Holsvattnet som bara behövde två doppar innan vattnet blev blått.

Om hypotesen stämde: Min hypotes stämde så den sjö som skulle vara surast skulle behöva flest droppar av NaOH. Det visade sig att det var just Aldersjön.

Kemiskt resonemang:

Sur sjö + Basiskt Natriumhydroxid à Neutralt

H⁺         +            OH^-                                à H₂O

Ju fler vätejoner desto surare blir ett ämne och desto mer bas OH^- behövs för att neutralisera.

Förslag på att forska vidare. Kopplingar till vardagen:

Man kan forska vidare till exempel kan jag testa att se hur kalk påverkar ett surt vatten genom att gå ut och tagit vatten prover.

I magen finns saltsyra(HCl). Saltsyran hjälper till och smälta maten. Om man äter så neutraliserar maten saltsyran (HCl)så man inte får ont. När det inte är någon mat i magen få man ont. Saltsyran(HCl)fräter när den inte neutraliserar. Och när saltsyran fräter så kan den förstöra magen inifrån och det kan bli hål utåt. Basiska hydroxid med saltsyran bildar vatten och det är därför vi har vatten i magen. Vi människor äter mycket godis innehåller mycket saltsyra (HCl) som fastnar på tänderna saltsyran fräter och kan göra tänderna svaga och man kan få hål i dem. Då använder jag mig av ett basiskt ämne= tandkräm.

Förbättra experimentet:

Ju större mängd sur sjö ca 2dl då skulle varje droppe NaOH vara mer noggrant och en större chans att få sjön så neutralt som möjligt.

Göra om experimentet flera gånger för att få en mer exakt visning. Då måste man räkna ut medel vadet om man gör experimentet 5 gånger. Jag använde olika Natriumhydroxid (NaHO) och BTB  i experimentet. För vissa kan vara gamla och vissa kan ha blandats ut med olika mänger vatten.

Förslag på ny undersökning: Man kan använda sig av kalk i riktiga sjöar

Eller ta prover från olika sjöar och under söka vilken som är surast.  Man kan ta prover från alla sjöar och älvar i boden och skriva uppsatser hur viktigt det är att ta hand om det vatten vi har. Av det så ska skicka in det till kommunen eller länsstyrelsen så att de lägger pegar på kalk och då om man har tur så får elever hjälpa till att kalka en sjö exempel Hönsjärn eller Adler sjön. Man kan också pröva att använda sig av olika basiska ämnen för att neutralisera surt vatten. I undersökningen så ska man ta reda på vilket basiskt ämne som är bäst och billigast att använda.       

Fem kemifrågor med bilder

 Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.

Lokala problem uppstår nära källan. Exempel en fabrik som i boden som bränner sopor har en hög skrotsten så att avgaserna ska gå upp i luften och troligtvis ska föras till andra länder eller städer så man slipper har det själv i sin stad. Sopor kan innehålla farliga ämnen och giftiga ämnen. Vid förbränning så frigörs hundratals ämnen via aska och rökgas.  Av rökgas rening så kan man om man är nära i fabriken så fyllas man med tungmetaller, det kan samlas i hjärnan, njurarna och immunförsvaret och kan störa funktionerna i kroppen. Dioxiner lagras i kroppen och det förs vidare till spädbarn och det kan bland annat bli missfall. exempel Miljöfarliga klor- och bromföreningar frigör av fabriker.  Men askan är ännu farligare. Man brukar importera sopor från andra länder så man ska hålla fabrikerna igång och lönsamma. När det blir kallt kommer partiklarna ut i luften men det kan inte resa sig högt upp för det är inte varmt. Värme stiger och kyla blir tyngre. Då stannar avgaserna i staden och man märker hur det kan bli svårt att se för att det blir molnigt och man blir lättare att sjuk, det är bland annat därför man är mer sjuk på Vintern. Om man får i sig farliga ämnen och om man har exempel astma så kan man få svårt att andas. Det brukar ofta vara partiklarna fån asfalt och gifter som exempel marknära ozon som inte kan fördas för långt för det är för tunga. Det är mycket angående väderförhållande on det är kall eller regnnigning dag är det mer luftföroreningar där det kommer ifrån. Varmare dagar så flyger luften iväg upp och flyttar sig till andra städer eller hamnar i astmosfären.

Regionalt så sprids gaserna över större områden så som Sverige i sig. Från olika fabriker, energiproduktion, uppvärmning och industri kommer det en stor del av luftföroreningar ifrån. Exempel kommer det ut svaveloxid från förbränning av kol, fossilabränslen och olja som orsakar försurning.

Runt om i Sverige följer partiklarna med vindarna och sedan när molnen blir så tunga så börjar det regna ner i östersjön och försurar de. Så smutsig luft ger surt regn. I luften så kan olika ämnen omvandlats i luften och blir ännu farligare.

Globala problem:

Vissa Gaser som koldioxid lagras och finns kvar i atmosfären under en lång tid. De långivande gaserna sprids ut över jordklotet och kan ge globalamiljö problem. Exempel så kan det skada ozon skiktet så att det blir mer växthuseffekt. Koldioxid från bilar och flygplan över hela världen är den största orsaken till att mer värme kommer in på jorden för att ozon skiktet blir svagt och gör så isbergen smälter och då blir det mer vatten som höjs och städer med kust kan bli översvämning. Öknarna börjar växa för temperaturen höjs.

Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.

För att minska luftföroreningar så kan man bland annat välja ett färdmedel som är miljövänligt, som elbil, cykel. Man kan exempel samåka. i Indien så har det skapat en hemsida där man ska samåka så något sådant kan man göra eller

Man kan försöka gå eller cykla för då släpper man inte ut någon koldioxid och kväveoxider som övergöder och försurar mark och vatten.

Kollektivt

Längst bilvägarna så kan man plantera träd så träden tar upp koldioxiden från bilarna.’

Man kan själv försöka återvinna sina sopor och sortera det rätt. För när det inte är rätt så kan ämnen bli farliga om man blandar det fel. Man kan panta sina burkar och återanvända de så slipper man använda naturresurser. Om Man återvinner papper behöver man inte hugga ner massa skog som kan ta hand om de höga halterna koldioxid.

Förr försökte man bygga höga skorstenar men då flyttade man bara avgaserna till andra länder/städer. Men nu så försöker man ta reda på luftföroreningarna där det kommer ut ifrån. Man kan rena rökgaserna, som exempel tungmetaller så som bly som kan orsaka fosterskador om man får det i kroppen. Man försöker använda bra råvaror. Inom hushåll och industri försöker man minska mängden svavel så att inte haven blir försurade.

Sverige kan göra internationella överenskommelser tillsammans med världen att ha hårdare regler och lägga massa pengar så att luftföroreningar ska minska som exempel utbildningar som stoppar det maskiner som tar bort det och om det ej finns så får det göra de.

1.              Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.

Allt är beroende av vatten och allt levande innehåller vatten. Människan innehåller ca 70 procent vatten. Det finns bara liv på jorden vad vi vet, för att det finns vatten på jorden. Men vattnet är livsviktigt och utan vatten skulle man dö. Så man måste ta vara på vattnet man har. Man kan säga att vi människor lånar vatten från naturen men vi måste lämna tillbaka det för att inte finns inte super mycket vatten som man kan dricka. Alla har inte den turen som i Sverige att man kan gå till kranen och hämta rent vatten som man inte blir sjuk av. För att veta om vattnet är riktigt rent så måste man behandla vattnet ifrån bakterier och annat smuts.

Människan kan bara dricka sötvatten som det bara finns 3% på  jorden i alla hav. Det flesta sötvatten ligger i frusna glaciärer som man ej kan få tag på. Det vanligaste är att man använder sig av grundvattnet.

Grundvatten är inte lika smutsigt så som vattnet som regnar ner. Det som regnar ner kan vara surt och då måste man fixa pH värdet genom att ta bort kolsyran exempel.

Vattnet från en sjö som kommer in i reningsverket börjar med en kemisk rening som tar bort farliga kemikalier exempel fällning med järnsulfat. Sen sker en filtrering i nästa pool som tar bort allt smuts och gör vattnet till en bra kvalité. Man bruka börja med en grov filtrering som tar bort det största partiklarna sen kan man använda sig av ett sandfilter som gör vattnet ännu finare. Så i nästa pool sker en pH justering så att vattnet ska vara så neutralt som möjligt. Sen skickas vattnet vidare desinfektion som är det sista steget innan man kan dricka vattnet. Desinfektion tar bort parasiter och bakterier som man kan bli sjuk av man brukar använda sig av bland annat UV-ljus eller ozon. Sen så bukar man skicka upp vattnet i ett vatten torn så att det blir tryck i kranen.

Ma kan rena avlopps vatten som kommer från husen ner till en mekaniskrening som filtrerar bort större och tyngre partiklar så som exempel avföring genom galler. Sen så sjunker de partiklar som farit igenom rensgallret till botten. Det kan vara exempelvis sand och kaffesump genom en sandfång. Till den sista delen iden mekaniskrening heter Försedimentering.
Där tillsätter man kemikalier som gör att föroreningar klumpar ihop sig och sjunker till botten. Resultatet blir ett slam som pumpas till slamförtjockaren. I nästa pool sker en biologiskrening är en naturlig process, mikroorganismer så bryter ner biologiska material Även oorganiska salter, kväve och fosfor kan avlägsnas. Fosforet kommer bland annat från våra tvättmedel men slammet från detta kan man inte använda till gödning. Men av denna process så bildas det bland annat metan och koldioxid som man gör till biogas som till exempel kan användas för att driva bussar. I nästa pool sker en kemiskrening som främst ska rena vattnet från fosfor som bidrar till övergödning. Det finns ett fjärde steg men det finns inte alltid på alla reningsverk men det är en kväverening som mikroorganismer renar vattnet mot kväve som också bidrar till övergödning. Sen är vattnet ren och kan släppas ut i havet och då sker en naturlig rening.

Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?

Barr är lite sura, i en vanlig skog med tallar och granar innehåller mycket barr. Barren tar i massa föroreningar och sen faller det ner. Barrträd tappar inte barren som ett lövträd.

Då blir barrskogen sur. Det finns många dåliga saker med att ha ett lågt pH värde. Bakterier gillar inte låga pH värden och då blir det att svamparna får ta hand om nedbrytningen. Nedbrytningen i en barr skog går långsamt för att bakterierna inte hjälper till. Maskar gillar inte heller sur jord och där det inte finns maskar så blandas inte det övre delen av jorden om. Eftersom om marken är sur så blir det vatten som inte är surt om det rinner igenom marken. Det sura vattnet löser upp joner som bland annat järn och aluminium joner som ligger i den överdelen av mineraljorden. Kvar efter det lämnas ett askgrått sikt. Metall jonerna i det gråa skiktet hamnar djupare ner i jorden. Då bildas det ett rostfärgat lager som kallas för rost jord. Under rostjorden så finns det kvar opåverkad mineraljord. Den jorden kallas podsol som betyder ask jord på ryska.

Så jorden i en barrskog är saltfattig den saknar salter eftersom det suravattnet rinner igenom marken och löser ut och fraktar bort närsalterna, jorden saknar också daggmaskar som blandar om jorden. Ju lägre pH värde en mark har desto svårare blir det för marken att bli bördig för att viktiga joner sköljs bort. Det som gör att jorden blir bördig är att det ger rötternas växter, närsalter, vatten, och syre. Surt vatten som rinner igenom marken kan lösa ut aluminiumjoner som kan skadar växternas rötter och är giftiga för djur och människor. 

          Beskriv kvävetskretslopp

·       Vi människor omges av luftens kväve N₂. Kvävet i sig själv är ett ämne som inte reagerar med andra ämnen.

·       Solen behövs för att ge kvävet energi.

·        Man behöver på något vis kunna få i sig kvävet men vi människor kan inte utnyttja det, men kväxefixeradebakterier kan. Bakterierna gör om kvävet till ammoniak NH_3. Sen gör bakterierna en gång till och då bildas det ammoniak joner NH⁺_4. Men det är inte bara bakterier som kan göra det man kan göra det i fabriker med. Ammoniak brukar man ofta använda som konstgödsel.

·       Nitrifikationsbakterier tar han om ammoniakjonerna och gör det nitrat NO_3.

Nitrat är ett konserveringsmedel och man kan använda det i en lite dos i mat.

·       Kvävet som har blivit nitrat kan nu växter ta upp det.

Kvävet är organiskt och växten växer bra.

·       Djur och människor äter växter och sedan kissar det ut det kroppen inte behöver och då bildas urea.

·       Växten dör och människor dör så bildas protein för det finns protein och nukleinsyror så som exempel RNA och DNA i växten.

·       När både urea och det som har förmultnat, som döda djur och växter. Gör amonifriktions bakterie om det till ammoniak NH_3.

·       Ureaà NH₃

_·                 FörmultningàNH₃

_·                  

Om de här bakterierna inte skulle funka så skulle kvävet vara kvar i marken.

·       Från blixtar och vid förbränning av bilar. Så bildas det förbränning som är kväveoxider och när de här kväveoxiderna i luften får kontakt med vatten reagerar det och det bildas salpetersyra HNO₃ . Salpetersyra är ett frätande ämne med lågt pH värde som orsakar försurning och övergödning. Salpetersyran bilar nitat.

·       Det finna en sorts bakterier som kan omvandla nitratet till kväve i gas form N₂(g). Bakterierna heter Denitrifikationssbakterier.

Tack vare dessa bakterier så kan vi människor leva här på jorden.