Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara.
När man ritar krafter så brukar man använda sig av kraftpilar. Där ett föremål påverkar ska man rita pilar. Ju starkare kraften är desto längre ska pilen vara. Om kraften är mindre blir det en kortare pil.
Tyngdkraften påverkar varje liten del på ett föremål. Det är svårt att rita en tyngdkraft men man brukar rita pilen neråt för om man släpper en låda så faller den till marken för tyngdkraften går neråt från föremålets tyngdpunkt.
Friktionskraften ritar man på en yta som glider. Så man ritar inte på själva föremålet utan på underlaget. Om en bil rullar så ritar man kraften åt andra hållet för friktionskraften bromsar föremålet.
När en människa drar eller lyfter något heter det muskelkraft och det ritar man ut en pil och den ska börja där personen håller och man ritar pilen dit personen drar (dit kraften verkar.
Normalkraft är den kraft som motståndet från en yta gör när ett föremål trycker på ytan och försöker tränga igenom den. Normalkraft brukar man rita från var kraften utgår men det är oftast vid tex en bord yta. Man ritar pilen uppåt för normalkraften går uppåt. Ibland brukar man rita motkraften som två pilar där kraften utgår ifrån. En pil upp och en ner, en för tyngdkraften(ner) och en normalkraften (upp).
Motkraften ritar man från där kraften utgår ifrån som tex ett bord. Man ritar två pilar som tex normalkraften går upp och motkraften till normalkraften är tyngdkraften som går ner. Men den ena kraften kan bli större och den andra mindre. Om man ställer massa tunga saker får bordet mycket massa på sig och då trycker tyngdkraften ner och om det blir för mycket på bordet. Då kan bordet gå sönder.
Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.
När man drar något med muskelkraften som exempel en vagn. Har det en motkraft och det är friktionskraften som bromsar upp föremålet, Ju större och ju sämre glider den desto mer blir friktionen men oftast är muskelkraften starkare en friktionen. Normalkraften har också en mot kraft tex om man har en bok och då finns det en kraft från boken till bordet som vill trycka ner det och det är tyngdkraften. Det finns också en kraft från bordet och uppåt och det är normalkraften. Men om man lägger flera böcker på varann så blir bordet motkraft ennu större där böckerna ligger på.
Om någon kastar en boll så blir det en muskelkraft från den som kastar och motkraften stannar upp den för om inte friktionen skulle finnas så skulle man kasta as långt.
Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan mäta dessa. Tyngdkraften kan ändras vars man är om man släpper något på jorden så landar det oftast på marken men om man åker upp till månen där tyngdkraften är minde tar det längre tid. Tyngd mäter man i g eller kilo ock det är större mellan rum mellan atomerna i tyngd. Massan ändras inte var man är för partiklarna i massan är så täta i tex en kula så är atomerna täta. Massa mäter mäter man i Newton. 1 Newton = 100g på jorden. 1 kg = 10 N. På månen är massan mindre en jordens. Det gör att dragningskraften blir mindre. Tyngden blir mindre 1/6 mindre än vad den är på jordens.
Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara.
Man vill oftast ha lite friktion när man vill glida som Tex skridskor vill man ha lite friktion för man vill skära genom isen så det ska gå fortare. Om man skulle haft bredare och trubbiga skridskor-blad så blir friktionen högre för det blir större chans att luften stannar up en. Det är också därför man slipar de så det blir vassare och smalare.
Man vill ha mycket friktion när man kör bil, iallafall när man bromsar. Det är bra att kunna stanna med bilen om ett barn springer ut på vägen och för att säkra trafiken. Förr var det mycket mindre friktion på bilarna men nu har det ökat så det ska bli säkrare att stanna.
Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.
Jag brukar använda mig av hävarmen när jag öppnar en syltburk. Då bukar jag använda mig av en kniv för att öppna med mer kraft än vad jag hade gjort utan hävarmen. Men för att få mer kraft ska man ha ett längre hävarm, för då behöver man inte ta i lika mycket. Hävstänger gäller att få jämnvikt. Om man gungar gungbräda med en kompis och man väger olika. Så finns det ett sätt så man kan räkna ut så det blir jämnvikt. Genom att räkna. För att räkna ut hur och var man ska sitta på gungbrädan så måste man veta sin vikt. Hur långt man sitter ifrån vridningspunkten som sitter i mitten av gungbrädan. Man omvandlar kilo till Newton genom att gångar om jag skulle väga tex 50 kg och då tar man 50.10 = 500 Newton. Om jag sitter 2 meter ifrån mitten tar man 500.2 = 1000 newtonmeter.
Om kompisen väger mer och en själv väger mindre så brukar det vara enklast att den som väger mer flyttar in och den som väger mindre flyttar längre ut på gungbrädan. I många värktyg som nötknäppare,kofot och skottsäkra använder man sig av hävarmen.
Förklara begreppet tyngdpunkt.
Tyngdpunkten är en Punkt där är ett föremålets hela massa är samlad.
I jämnvikt där är tyngdpunkten i mitten av föremålet, så att det ska bli lika på båda sidorna. Men om man flyttar tyngdpunkten till sidan så faller det.
Tyngdpunkten kan också vara utanför föremålet som i en ring ligger punkten i luften i ringen.
Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara.
För att tillverka ett föremål så att det står stadigt så måste man försöka ha en stor stödyta.
Om man ska bygga en stol så är det smartare att bygga en med 4 ben en 3 för att ytan som är mellan benen är större på 4 ben. Tyngdpunkten är den andra viktiga saken för att få stabilt.
Man ska försöka att få så låg tyngdpunkt som möjligt .Om man har en hög tyngdpunk kan det falla som exempel när man bygger två torn av klossar, ett högt och ett lågt så är det större chans att det högre faller.