fredag 30 september 2016

Förbränning av magnesium.


  • ·      Magnesium är i en fast form.
  • ·      En metall som är silvrig.
  • ·      Det är blankt.
  • ·      Hård.
  • ·      Lätt.


Vi tände på brännaren och öppnade så att flamman blev blå. Vi vickade flamman mot magnesium och det kom en vit hög flamma och det var väldigt starkt ljust. Ljuset  liknar fyrverkerier. Magnesiumet smälte till en vit Formula som liknar fiskmås bajs. Men det kom lite grått men det är från degeltången som typ en aska.

Slutresultatet är smält magnesium det liknar fiskmås bajs eller en vit aska.
I degeln så är magnesiumet vitt och det är inte lika hårt som innan, det faller isär om man nuddar förbränningen av magnesium.

Värme + 2Mg+ O2  2MgO
à
Magnesium reagerar med syre och bildar ett nytt ämne magnesium oxid.




fredag 23 september 2016

Labb rapport

Syfte: Hur påverkas friktionen hos ett föremål när jag drar det på olika underlag?

Hypotes:
Jag tror att det blir mindre friktion på de underlag som glider, som golvet eller konstgräset båda är också gjorda av plast så tror att plasten är slät så det inte uppstår lika mycket friktion kraft som på det andra underlagen.
Det som har mest friktion är nog på gruset för det står upp och bromsar kraften.
1.Golv 
2.Konstgräs
3.Tyg
4.Asfalt
5.Grus 
I den ordningen tror jag att friktionen är minst till högst.

Material:
  • Grus
  • Golv
  •  Tyg
  • Konstgräs 
  • Asfalt
  • Sko
  • Dynamometer med 5 newton.
  • Dator som jag antecknade hur det gick.


Metod:
Jag drar min sko, som jag fäster i dynamometern  framme på skon där tyngdpunkten är så låg som möjligt. Sedan drar man med dynamometern så lågt som det går längst med skon.  Jag läste av dynamometern när det har blivit jämt. Jag ställer skon så att jag kan dra den ca en meter och ser hur mycket den väger på en längre yta. För då kan man räkna ut medelkraften på friktionen. Jag drog i en rätt så långsam i en jämn hastighet. Efter jag hade slutfört 1 mätning så antecknade jag på min dator om vad som hände.

Resultat: 
När jag drog dynamometern i en jämn hastighet fick jag fram hur mycket skon vägde på olika föremål. Skon fick minst friktion när jag drog mot golvet. Det vägde 1,5 Newton. Det blev lika  mycket friktion när jag drog skon mot en tygsoffa och på konstgräset på 2,4 newton. Men det gick tungt på asfalten och på gruset . För det för det är så ojämnt och då blir det svårt att hålla en jämnt drag och att läsa av dynamometern men tyngst gick det för gruset på 2,9 newton och  2,7 på asfalten.





 
Lägg till bildtext



Skon väger 3 newton.



Slutsats:
Friktionen påverkas olika hur ett underlag är. Friktionen brukar bli liten om underlaget glider. Oftast det underlag som glider är oftast släta som ex is . Det brukar vara mycket friktion på underlag som är ojämna som ex grus. För på ojämna underlag stoppar upp föremålet. Golvet hade minst friktion för att det har minst ojämnheter. Golvet hade inget motstånd om man jämför med det andra underlagen jag tog. Tyget som jag mätte på var en soffa. Tyget hade massa små små trådar som inte stack up. Men soffan var inte så mjuk så min sko sjönk inte ner. Det var nog därför det blev lite friktion på tyget. Konstgräset är gjort av plast som är slätt men själva konstgräset står ju upp, men det som står upp är mjukt så man kan ändå köra igenom med en ganska låg friktion. Men det svarta gummi plopparna bromsar upp, men det var inte så många där jag drog min sko. I asfalten finns små stenar som är trubbiga som bromsar upp. På gruset står det upp massa stenar och sand. Man kan tänka att stenarna kan rulla om man drar något på gruset. Men när jag drog så fastnade sulan i gruset och stannade upp mer så att friktionen ökade.

2. Min hypotes stämde typ korrekt. Jag skrev att konstgräset skulle ha mindre friktion en tyget men det hade samma kraft. Jag visste redan innan jag började mäta, att friktionen ökar på ojämna underlag och grus är ojämnt så jag skrev att det skulle bli den yta som det blir mest friktion av de ytor jag tog. Ett plast golv som är rent glider ganska bra. Det är inte så ojämnt och då visste jag att på släta ytor blir det mindre friktion.

3. Man vill ha mycket friktion när man bromsar med bilen. För om det skulle vara mindre så glider bilen. Det kan vara bra om ett barn springer över vägen och man hinner inte se barnet innan det är framför en och då kan det vara bra om man bromsar så att man inte kör på barnet. 
Man vill ha lite friktion när man åker skridskor för man vill skära med skridskorna  på isen så att det ska gå fort. Det är också därför man ska ha vassa skridskor blad. Man kan också använda sig av friktion för att få fäste. På vintern kan man ha dobbar på skor och på däck. För att man ska bromsa  och få mer friktion. För att glida kan man ha valla på skidorna så man ska få mindre friktion. Man kan använda olja för att det ska bli lättare att öppna en dör och då blir friktionen mindre.

4. Att ta en sko med en slät yta, för min sko har bucklor på under sulan. Man kunde säker ta bort tex smuts som var på asfalten. Om jag skulle vilja ha mindre friktion på tyget så kunde jag spänt ut de på ett hårt underlag. Men om jag skulle vilja ha mer friktion på tyget så kunde jag lägga det på nå mer mjukt som en softa för då sjunker föremålet ner i soffan och friktionen ökar. 


av: Hanna Grahn


tisdag 13 september 2016

kraft

Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara.

När man ritar krafter så brukar man använda sig av kraftpilar. Där ett föremål påverkar ska man rita pilar. Ju starkare kraften är desto längre ska pilen vara. Om kraften är mindre blir det en kortare pil.
Tyngdkraften påverkar varje liten del på ett föremål. Det är svårt att rita en tyngdkraft men man brukar rita pilen neråt för om man släpper en låda så faller den till marken för tyngdkraften går neråt från föremålets tyngdpunkt.

 Friktionskraften ritar man på en yta som glider. Så man ritar inte på själva föremålet utan på underlaget. Om en bil rullar så ritar man kraften åt andra hållet för friktionskraften bromsar föremålet. 

När en människa drar eller lyfter något heter det muskelkraft och det ritar man ut en pil och den ska börja där personen håller och man ritar pilen dit personen drar (dit kraften verkar. 

Normalkraft är den kraft som motståndet från en yta gör när ett föremål trycker på ytan och försöker tränga igenom den. Normalkraft brukar man rita från var kraften utgår men det är oftast vid tex en bord yta. Man ritar pilen uppåt  för normalkraften går uppåt. Ibland brukar man rita motkraften som  två pilar där kraften utgår ifrån. En pil upp och en ner, en för tyngdkraften(ner) och en normalkraften (upp).

Motkraften ritar man från där kraften utgår ifrån som tex ett bord. Man ritar två pilar som tex normalkraften går upp och motkraften till normalkraften är tyngdkraften som går ner. Men den ena kraften kan bli större och den andra mindre. Om man ställer massa tunga saker får bordet mycket  massa på sig och då trycker tyngdkraften ner och om det blir för mycket på bordet. Då kan bordet gå sönder.




Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.

När man drar något med muskelkraften som exempel en vagn. Har det en motkraft och det är friktionskraften som bromsar upp föremålet, Ju större och ju sämre glider den desto mer blir friktionen men oftast är muskelkraften starkare en friktionen. Normalkraften har också en mot kraft tex om man har en bok och då finns det en kraft från boken till bordet som vill trycka ner det och det är tyngdkraften. Det finns också en kraft från bordet och uppåt och det är normalkraften. Men om man lägger flera böcker på varann så blir bordet motkraft ennu större där böckerna ligger på.
Om någon kastar en boll så blir det en muskelkraft från den som kastar och motkraften stannar upp den för om inte friktionen skulle finnas så skulle man kasta as långt.


Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan mäta dessa. Tyngdkraften kan ändras vars man är om man släpper något på jorden så landar det oftast på marken men om man åker upp till månen där tyngdkraften är minde tar det längre tid.  Tyngd mäter man i g eller kilo ock det är större mellan rum mellan atomerna i tyngd. Massan ändras inte var man är för partiklarna i massan är så täta i tex en kula så är atomerna täta. Massa mäter mäter man i Newton. 1 Newton = 100g på jorden. 1 kg = 10 N. På månen är massan mindre en jordens. Det gör att dragningskraften blir mindre. Tyngden blir mindre 1/6 mindre än vad den är på jordens.



Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara. 
Man vill oftast ha lite friktion när man vill glida som Tex skridskor vill man ha lite friktion för man vill skära genom isen så det ska gå fortare. Om man skulle haft bredare och trubbiga skridskor-blad så blir friktionen högre för det blir större chans att luften stannar up en. Det är också därför man slipar de så det blir vassare och smalare.

Man vill ha mycket friktion när man kör bil, iallafall när man bromsar. Det är bra att kunna stanna med bilen om ett barn springer ut på vägen och för att säkra trafiken. Förr var det mycket mindre friktion på bilarna men nu har det ökat så det ska bli säkrare att stanna.


Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.

Jag brukar använda mig av hävarmen när jag öppnar en syltburk. Då bukar jag använda mig av en kniv för att öppna med mer kraft än vad jag hade gjort utan hävarmen. Men för att få mer kraft ska man ha ett längre hävarm, för då behöver man inte ta i lika mycket. Hävstänger gäller att få jämnvikt. Om man gungar gungbräda med en kompis och man väger olika. Så finns det ett sätt så man kan räkna ut så det blir jämnvikt. Genom att räkna. För att räkna ut hur och var man ska sitta på gungbrädan så måste man veta sin vikt. Hur långt man sitter ifrån vridningspunkten som sitter i mitten av gungbrädan. Man omvandlar kilo till Newton genom att gångar om jag skulle väga tex 50 kg och då tar man 50.10 = 500 Newton. Om jag sitter 2 meter ifrån mitten tar man 500.2 = 1000 newtonmeter.
Om kompisen väger mer och en själv väger mindre så brukar det vara enklast att den som väger mer flyttar in och den som väger mindre flyttar längre ut på gungbrädan. I många värktyg som nötknäppare,kofot och skottsäkra använder man sig av hävarmen.

Förklara begreppet tyngdpunkt.
Tyngdpunkten är en Punkt där är ett föremålets hela massa är samlad.
I jämnvikt där är tyngdpunkten i mitten av föremålet, så att det ska bli lika på båda sidorna. Men om man flyttar tyngdpunkten till sidan så faller det.
Tyngdpunkten kan också vara utanför föremålet som i en ring ligger punkten i luften i ringen.

Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara.
För att tillverka ett föremål så att det står stadigt så måste man försöka ha en stor stödyta.
Om man ska bygga en stol så är det smartare att bygga en med 4 ben en 3 för att ytan som är mellan benen är större på 4 ben. Tyngdpunkten är den andra viktiga saken för att få stabilt.
Man ska försöka att få så låg tyngdpunkt som möjligt .Om man har en hög tyngdpunk kan det falla som exempel när man bygger två torn av klossar, ett högt och ett lågt så är det större chans att det högre faller. 



söndag 11 september 2016

Relationsbrott har inte utretts sedan i våras

Polisen har inte utrett Relationsbrott sedan april. Misshandel överträdelse, kontaktförbud är exempel på några av brotten.

Rebecka Karlsson skrev nyheten till SVT-nyheter den 30 augusti där hon skrev att polisen har viktigare jobb som går före.

Det är ovanligt att en sån här sak händer, att man lägger brott på hög. Om det inte slutar så kan det här bli en riktig alvarligt om utredningshögen växer.

Det är svårare att lösa brottet för det blir snabba förhör och väl dokumenterade skador är det viktigt att fortsätta lösa brottet. Ju mer tid som går desto svårare att lösa brottet.

Om kvinna blir t.ex. slagen och tar modet och ringa polisen och om det inte finns folk som lyssnar så kanske ger man upp.

Det är också en brist på utredare speciellt under sommaren då poliserna vill ha sommarlov. Under våren kan det vara på grund av sjukdomar.

Polisen kan bli effektiv igen får man hoppas.

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/relationsbrott-har-inte-utretts-sedan-i-varas


 

torsdag 1 september 2016

Chocolate balls

Ingredients

Three deciliter of oats.

Two tablespoons of cocoa powder.

A half teaspoon of vanilla powder.

One deciliter of coconut oil.

Two tablespoons of coffee(cold).

One pinch of salt.

Ten dates.

Coconut flakes to the topping.


Cooking

Blend the dry ingredients (oats, cocoa powder, vanilla powder, salt) and put that in a mixer/blender/stick blender. Blend until all ingredients are in a powder form and pour it into a bowl.
Put the three other ingredients (coconut oil, coffee, dates) in the mixer. Blend until it becomes a smooth batter.
Knead together the batter to the dry ingredients.
Put it in the fridge for ten minutes before you mold the dough to small balls. Roll the balls into the Coconut flakes. 

Different between English and Swedish recipe.

In a english recipe they have other measuring, like one cup of sugar for exempel.
In the english recipe I looked on, they used the word ”unsalted water”, that´s more specific then the Swedish one.
The recipes look similar, most of the time they use the same words.


http://www.tasteline.com/recept/sanaz-nyttiga-chokladbollar/
http://honestcooking.com/swedish-chocolate-balls/

TYNGD & MASSA EXPERIMENT