onsdag 25 januari 2017
måndag 23 januari 2017
Neutralisation
Syfte
Jag ska neutralisera en vattenlösning med natriumhydroxid (NaOH) och saltsyra (HCL). För att mäta pH-värdet så häller jag i BTB innan jag häller i de frätande ämnena.
Material
100ml bägare
Vatten
BTB
Glasstav
NaOH (Natriumhydroxid)
HCL (Saltsyra)
Metod
Ta fram alla material.
Häll upp vatten i bägaren (Ca 50ml).
Sätt i några droppar BTB i bägaren med vattnet.
Sätt i några få droppar NaOH och NCL i BTB-lösningen.
Försök att få lösningen neutral och därmed få ämnet BTB att bli grönt genom att blanda NaOH och NCL.
Säkerhet
För att inte riskera att få frätskador så rekommenderas det att man har på sig skyddsglasögon.
Man ska undvika att hålla huvudet nära någon av de frätande ämnena.
Man ska tvätta händerna efter att man har utfört experimentet.
Felkällor
Om man har smutsiga verktyg så kan det bli svårare att få en neutral blandning.
Det kan även bli så att man aldrig når en neutral lösning, och hela tiden går från sur till basisk lösning.
fredag 20 januari 2017
fredag 13 januari 2017
tisdag 20 december 2016
slutsatser
1.
Jämföra resultatet
med frågeställningen.
Kalkvattnet är vatten blandat med kalk. Kalkvattnet reagerar
med koldioxid och blir grumligt. Det
blir grumligt när man blåser dit koldioxid. Det betyder att koldioxid är en Reagans till
kalk och i bägaren så bildas det kalcium joner hydroxid joner och då bildas det
salt (kalciumhydroxid) som ej löser sig i vatten som grumlar vattnet.
Dra välutvecklade
slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.
När man har kalciumvatten som är vatten blandat med kalcium
och hydroxid och när man lägger ner det i vattnet så delas kalkvattnet och blir
till joner. Man blåser in koldioxid
och då blir kalciumoxid och
hydroxidjonerna som bildar tillsammans
med koldioxiden ett salt kalcium
hydroxid.. Och vatten Och av saltet blir det grumligt och kvar är det
kalciumkarbonat som ej löser sig i vattnet. Och CaoH3+H2O
Välutvecklade resonemang
om resultatens rimlighet med tanke på felkällor
För tydligare resultat. Så kan man kanske skulle kunna
använda renare material. Men det är ganska svårt att det blir fel för man vet
att koldioxid är en Reagans mot kalkvattnet. Kalkvattnet kunde vara smutsigt
eller gammalt.
Ge förslag på hur
undersökningen kan förbättras.
Man låter vattnet avdunsta så man verkligen kan se saltet.
Man kanske skulle kunna använda renare material och bättre
sugrör.
Visa nya tänkbara
frågeställningar att undersöka.
Vi visste redan innan vad som skulle hända men man kan bli
nyfiken att man kan göra ett till
experiment man bygger på samma sätt men med en annan gas, men man ska vara
försiktig så det inte sprängs.
Ca(OH)2 + H2O = kalkvatten
Det delar sig
Ca2+ och OH-=
H2OOH-
Ca2++ OH-+CO2(g) à CaOH3
(s)+H20
ex 2.
Jämföra resultatet
med frågeställningen och Dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska
modeller och teorier.
Bakpulvret reagerar med syran när läger med vattnen à salt +CO2 .
För bakpulvret innehåller 30% bikarbonat och 40% syra.
Ättikan skyndar på reaktionen och det är därför man stoppar
i den. Av reaktionen bildas det
koldioxid. Koldioxiden är tung och lägger sig längst ner och som sedan gå upp.
När man håller för med handen över koldioxiden och man känner hur den trycker.
När man häller gasen över ljuset så trycks syret bort av koldioxiden och det
blir ett täcke av koldioxid som släcker elden.
Välutvecklade resonemang
om resultatens rimlighet med tanke på felkällor
Smutsigt bakpulver av bakning och redskap.. Om man håller en
liten sund så bildas det inte lika mycket gas av koldioxid men om man håller en
stund så släcks. Man vet känt att bikarbonat och syra bildar koldioxid. Man vet
att koldioxid är tung så den går och hälla.
Ge förslag på hur
undersökningen kan förbättras.
Man kan hålla längre för då blir det med koldioxid så man kan
släcka elden säkert.
Man kan pröva göra eget bakpulver för det man köper på Ica
kan vara smutsigt av redskap. Man kan använda sig av kalkvatten istället för
vanligt vatten för det är en Reagans till koldioxid.
Visa nya tänkbara
frågeställningar att undersöka.
Man kan göra samma experiment men med andra gaser eller
kemiska ämnen. Man blir lite intresserad hur man släcker hus med en liknande
metod fast en släckare. Så skulle släcka större bränder.
fredag 21 oktober 2016
MATERIENS BYGGSTENAR. 10,11,13
Kemiska tecknet:
Syre = O
koppar = Cu
Flour= F
Järn = Fe
Väte = H
Kol = C
Kemiska formeln för:
Diväteoxid = H2O
Koldioxid= CO2
Syre(syrgas) = O2
Hur många atomer finns i molekylerna:
N2 = 2 kväve
molekyler
CO =En kol atom och en
syre atom.
H2CO3= 2 väte, en
kol och en 3 syre atomer.
tisdag 18 oktober 2016
Periodiska systemet
I det periodiska systemet ordrar man det olika grundämnen i ordning av hur mycket massa ett ämne har . Man har funnit ca 110 grundämnen,men det är flera som man inte har hittat än.
Att sortera ämnen började man göra med hjälp av det periodiska systemet på 1860- talet. Dmitrij Mendelejev var han som kom på detta sätt att sortera ämnen. På den tiden hade man inte hittat alla grundämnen men han kunde förutse vilka egenskaper dessa ämnen skulle ha.
I det flesta periodiska system delar man upp grundämnena med hjälp av färger uppdelade i icke metaller, metaller och halvmetaller. För att lättare skilja dem åt brukar man sätta ickemetaller åt höger exempel helium(He). Metaller åt vänster som exempel magnesium(Mg). Halvmetaller mitt i mellan men lite åt höger som exempel germanium (Ge) Väte( H) som är en ickemetall bland metallerna är ett undantag. I vissa periodiska system så står det om grundämnet är i gas-, flytande- eller fastform i rumstemperatur.
Man delar upp periodiska systemet i grupper och perioder , men delar in de i vad de har för liknande egenskaper. Man har ränder som går lodrätt och det är det som kallas för grupper. Det finns också ränder som går vågrätt det är perioder.
GRUPPER
Samma antal valenselelektroner= det atomer som är i yttersta skalet som reagerar och ger grundämnet dess egenskaper
PERIODER
Lika många elektronskal.
Desto längre ner i de periodiska systemet man går Desto häftigare reagerar ämnet. exempel är alkalimetallerna när de reagerar med vatten som natrium blir det en häftig smäll men när man går ner i perioden blir det häftigare och häftigare och som störst bli det av francium.
grupp 18 Ädelgaserna
- tröga att regera med andra ämnen.
- saknar valenselektroner.
- gaser i rumstemperatur.
Helium (He)
Neon (Ne)
Argon (Ar)
Krypton (Kr)
Xenon (Xe)
Radon (Rn)
grupp 1 Alkalimetaller och Väte.
- Har atomer med en enda valenselektion.
- Lätt reagerar sig med omgivning. Svårt och hitta rent i naturen.
- Lätta, mjuka metaller av det som är metaller.
- Alkalimetaller reagerar mycket när det får kontakt med vatten, främst francium och det kan börja brinna av den kemiska reaktionen.
Väte (H)
Litium (Li)
Natrium (Na)
Kalium (K)
Rubidium (Rb)
Cesium (Cs)
Francium (Fr)
grupp 16 Kalkogener eller Syregruppen. 6 st valenselektroner
- Många bildar gärna mineraler vid närvaro av metaller.
- Syre, svavel och selen är icke-metaller medan tellur och polonium är halvmetaller.
- Föreningar är vanligt att det förekommer i jordskorpan.
- Selen och Tellur är ovanliga grundämnen medan svavel och syre finns det väldigt mycket av och har lätt att reglera sig med andra ämnen.
Syre (O)
Svavel (S)
Selen (Se)
Tellur (Te)
Polonium (Po)
Masstall: hur mycket ett grundämne väger.
Atomnummer: antalet protoner och elektroner.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





