Skelettet
1.kranium
2.pannben
3.tinningben
4.näsben
5.okben
6.överkäksben
7.underkäksben
8.nackben
a nyckelben
b skulderblad
c bröstben
d revben
e över armsben
f armbågsben
g strålben
h handlovsben
i mellanhandsben
j fingerben
k höftben
l sittben
m blygben
n höftkula
o lårben
p knäskål
q skenben
r vadben
s mellan fotsben
t tåben
u vristben
v häl ben
A halskotor
B bröstkotor
C ländkotor
D korsben och svanskotor
E kotkropp
F träutskott
G mellankotsskiva/ disk
E kotkropp
H kothål för ryggmärg
Ta reda på hur många ben människans skelett består av!
206 olika ben består skelettet av.
2. Skelettet har tre viktiga funktioner. Vilka?
stadgar de vill säga att vi kan stå upp utan stadga skulle vi vara en hög av kött, skyddar organ, kraniet skuddar hjärnan och revbenen skyddar lungorna och hjärtat.i det större skelettbenen finns det en röd benmärgs som bildar vita och röda blodkroppar.
3. Förklara hur det kommer sig att ryggraden är både rörlig och stötdämpande!
ryggraden består av kotor kotorna sitter på varandra i en lång dag. Mellan kotorna finns diskar som gör så att kotorna inte skaver och det ger rörlighet och en viss stötdämpning.
4. Vad är fontaneller?
När en bebis föds finns det något som kallas fontaneller och det är de mjukare delarna på en bäbis huvud. det är därför man ska vara försiktig och det är därför man brukar stöda handen på en bebishuvud. Fontänerna det är det tomma utrymmet mellan benen och en nyfödd har 6 fontaneller. i 3 områden. Två större fontaneller finns på hjässan respektive i nacken och två par mindre fontaneller förekommer lateralt på kraniets bägge sidor. För att bebisen ska komma fram genom mammans förlossningsrör så måste skelettet mara mjukt. Fontaneller växer ihop vid 2 års ålder.
puls bilologi
Musklerna
Uppgift 1:
1.nackmuskler
2.ansiktsmuskler
3.deltamuskel
4.stora bröstmuskel
5.bicepsmuskel
6.raka bukmuskeln
7. yttre sneda bukmusklen
8. raka lårmusklen
9.skräddarmuskel
1.när du böjer huvudet fram: nackmusklerna
2.Böj huvudet bakåt: nickmuskel
3.lyfter armen: deltamuskel
4. håll armar sträckt: delta,kappmuskel
5. håller armarna bakåt:storabröstmuskel, delta.
6.När du böjer överkropp bakåt: raka bukmuskeln
7. När jag ställer mig på tå: vadmuskler och raka lårmusklerna
8.Gör sidoböjning:nackmusklerna och yttre sneda bukmuskel.
9. lyfter låret snett uppåt: raka lårmuskel och raka bukmuskeln
10.när man drar upp låret rakt upp: skräddarmuskel
11. Böjer fram överkroppen: sätesmuskel och lårets tvåhövdade muskel.
10.nackmuskel
11.kappmuskel
12.breda ryggmuskel.
13.tripes
14.sätesmuskel
15.lårets tvåhövdade muskel.
16.vadmuskel
latinska namnet på biceps ä: musculus biceps brachii
latinska namnet på triceps är :Musculus triceps brachii
latinska namnet på stora bröstmuskeln är : Musculus pectoralis major
Det finns tre olika typer av muskler. Vilka?
Skelettmuskulaturen det är det musklerna man oftast tänker på när man säger muskler.det är exempel biceps som man tränar. Skelettmuskulaturen hjälper kroppen att röra på sig. Hjärtmuskulaturen finns endast i hjärtat och det är den starkaste muskeln som jobbar hela tiden. Glatta muskler består av kroppens minsta muskelceller. Glattmuskulatur finns bland annat runt tarmarna och för maten framåt . Hur de musklerna jobbar styrs av det centrala nervsystemet och går inte att styra med viljan
Vilka skillnader finns mellan de olika muskeltyperna?
Vissa kan man styra av sitt tänkande exempel nackmusklerna och vissa muskler fungerar utan att man själv kan styra det.Muskelcellernas utseende är olika . Det finns tvärstrimmig och den celltypen finns i skelletmuskulaturen. de cellerna är snabba men inte uthålliga. hjärtmuskulaturs cellerna är förgrenade och uthålliga och snabba men det kan inte styras av viljan.
Det glatta muskelaturs cellerna är långsamma men uthålliga och kan inte styras av viljan.
Vad behöver musklerna för att arbeta?
De behöver syre och näringsämnen som blodet transporterat från lungor och tarmar till muskeln så att den kan arbeta.
Förklara vad som händer när du får mjölksyra i musklerna!
Mjölksyra uppstår när muskler arbetar vid hård ansträngning, musklerna får inte tillräckligt med syre. I normala fall får musklerna energi från kolhydrater och fett som förbränns med hjälp av syre. Vid hög ansträngning måste muskeln ha energi trots att det inte finns tillräckligt med syre. Då sker förbränning utan syre och det blir en restprodukt som kallas mjölksyra som fräter på muskeln. För att bli av med mjölksyran så måste man vila och hämta mer syre så försvinner mjölksyran.
Många muskler har en antagonist. Förklara och ge exempel!
Många muskler som har samma funktion och hjälps åt. Tillexempel biceps och triceps de är ett exempel på agonister. Muskler som motverkar varandra kallas antagonister. De olika muskelgrupperna samspelar på ett invecklat sätt när man rör sig. Rörelserna blir därför smidiga.
Huden
1.Vilka 3 lager består huden av?
överhud,läderhuden,underhud
2.Nämn 3 uppgifter som huden har!
skyddar mot strålning
skyddar oss från smuts
gör så kroppen håller rätt temperatur.
3.Förklara vad pigment är för något.
I den understa cellskiktet i över huden finns det celler som innehåller pigment.Cellerna kallas melanocyter.Pigmentet i cellerna skyddar mot solens strålning. Man har olika mycket pigment från person till person. Mörkhyade personer har fler pigmentceller än ljushyade. När pigmentcellerna utsätts för solljus så blir huden mörkare för att pigmentet i fungerar att skydda huden och då bildas det fler och det är därför man blir mörkare när det är mycket sol.
4.Varför får vi ibland ”gåshud”?
Det finns en liten muskel som sitter fast i hårsäcken. Muskel när icke viljestyrd. När man fryser eller blir rädd drar muskeln ihop sig. Då reser sig hårstrået och huden blir knottrig det kallar man gåshud.
5.Varför blir huden rynkig hos äldre personer?
huden är stark och elastisk för läderhuden består av bindväv, som innehåller proteinfibrer av kollagen och elastin. När man blir äldre så minskar antalet elastiska fibrer, och huden blir därför slapp och rynkig. Om man solar, röker så kan man åldras snabbare för då förstörs de elastiska fibrerna.
6.Förklara hur det kommer sig att vi får pormaskar och finnar!
I huden finns det talgkörtlar. Talgkörtlarna bildar talg som bidrar till att huden torkar ut. Vid puberteten bildas det mer talg när det blir för mycket tag så proppas det igen. de kallas för pormask och pormasken bildas i utförsgången mellan talgkörtel och en hårsäck. och om utför gången infekterads av bakterier så blir det en finne.
7.När du blir för varm behöver kroppen kyla ner sig. Förklara hur det går till!
När kroppen blir för varm så börjar man svettas, svett reglerar kroppen temperatur.I läderhuden så finns det svettkätlar i blodkärlen.Blodkärlen transporterar näring till hudcellerna och tar han om avfall från de. Svettkörtlarna driver ut vatten med salter ut ur kroppen genom porer. när man blir varm så svettas, man så att när svetten ligger på kroppen så avdunstar svetten och kroppen kyls ner.
Hjärtat
minns du?
1.Vilka är blodets viktigaste uppgifter?
- transporterar olika ämnen ut i kroppen som till exempel hämtar syre från lungorna , kolhydrater, fett och proteiner från tarmarna . Detta transporteras ut till alla celler i kroppen
- transporterar från cellerna deras avfall, värme, försvar ut ur kroppen.
- transportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna
- reglera surhetsgraden och innehållet av salter och vätska i kroppen
- hjälpa till med kroppens immunförsvar mot bakterier, virus och okända ämnen.
2. Hur går blodet runt i kroppen?
Kroppen transportsystem är uppbyggd av en pump i två delar som är hjärtat och lednings nät som är blodkärl.
- Det lilla kretsloppet är då blodet går från hjärtat till lungorna, hämtar upp syre och lämnar ifrån sig koldioxid som vi andas ut och sedan går tillbaka till hjärtat.
- Det stora kretsloppen som gör så att blodet pumpas ut i hela kroppen. Först går blodet från hjärtat genom aorta som är den stora kroppspulsådern. Sen delas de upp i mindre blodådror som heter artärer som tillslut delas upp i trådsmala kapillärer. Det är i dessa kapillärer utbytet av näring och gaser sker vid varje cell. Sedan tas avfall och koldioxid upp och kapillärerna går i hop i större vener sedan tillbaka till hjärtats andra halva där blodet pumpas via lungartären som förgrenas till kapillärer för att lämna koldioxid och hämta upp syre igen.
- I tarmarna tar blodet upp näring som transporteras ut i cellerna tillsammans med syre. Alla celler lämnar koldioxid och annat avfall till blodet. Koldioxiden försvinner ur kroppen i lungorna via lilla kretsloppet och annat avfall försvinner ut ur kroppen med hjälp av njurarna.
3. Vad består blod av?
består av olika slags celler. cellerna kallas blodkroppar. i blodet finns också vätska det ser man när man skär sig. vätskan kallas för blodplasma. blodplasman är svagt gulaktig och består i största delen av vatten. i vatten finns det många ämnen lösta bland annat näring och avfalls ämnen som transporteras till och från kroppens alla celler. Blodkropparna bildas i benmärgen.
55 % blodplasma
45 % blodkroppar
- röda blodkroppar transportera syre och koldioxid
- vita blodkroppar för svarar kroppen mot infektioner och sjukdomar
- blodplättar hjälper till vid blodets koagulation
4. Vilken uppgift har det röda blodkropparna?
Det finns flest röda blodkroppar och ger blodet den röda färgen. Färgen kommer från hemoglobin (Hb) som innehåller järn( järnjonen Fe 3+.) Hemologin kan mycket lätt både ta upp och avge syre. Det röda brodkropparna sköter därför syretransporten till cellerna ute i kroppen.
5. Hur mycket blod har du i kroppen?
En fullvuxen människa har ca 5 liter blod i kroppen men det varierar beroende på kroppsstorleken.
6. Hur går det till när blodet levrar sig?
För att blödningen ska stoppas effektivt krävs även att blodet stelnar, koagulerar. Därför finns flera olika proteiner som kallas koagulationsfaktorer i blodet. De verkar i en bestämd ordningsföljd.
- Ett protein som finns i blodet ,fibrinogen, frigörs när man får ett sår.
- Detta omvandlas till fibrin. Fibrin bildar starka trådar
- Blodplättar fastnar i trådarna och bildar en plugg. Man säger att det har bildats ett koagel, eller att blodet har levrat sig. Koaglet förhindrar att blödningen fortsätter tills kärlväggen hunnit läka. För att blodet ska kunna levra sig måste det innehålla en viss mängd kalcium
7. Vilken uppgift har kransartär?
Kransartärerna är ådror som ligger på utsidan av hjärtat och det ger hjärtat syre och näringsrikt blod och tar bort syre fattigt och näringsfattigt blod från hjärtat.
8. Vad kallas det klaffar som finns mellan hjärtats förmak och kammare?
segelklaffar
fickklaffar.
9. Vad är en
a)artär:Artärer kallas de blodkärl som leder blodet från hjärtat. Artären har en tjock vägg som klarar av det hårda trycket som blir när blodet pumpas ut i kroppen. Artärerna ligger långt in i kroppen.
b)en ven är: blodkärl som leder blodet till hjärtat.Venerna har tunnare väggar. Trycket är lågt så för att blodet inte ska rinna fel väg så har venerna klaffar, Muskler runt omkring hjälper till att klämma fram blodet det kallas för muskelpumpen.
c)en kapillär:Kapillärer heter de minsta kärlen som förenar artärerna med venerna. Kapillärernas väggar är väldigt tunna och genom dessa väggar ska utbytet ske.
10. Vilka vener innehåller syrerikt blod?
Lungvenerna innehåller syrerikt blod och går från lungurna leder till hjärtats vänstra förmak. Lungvenerna är fyra st.
11. Hur pressas blodet fram i venerna?
Trycket är lågt, och hjärtat jobbar inte så mycket för att få tillbaka blodet . Därför har venerna venklaffarna som hindrar att blodet åker åt fel håll. Dessutom hjälper de omkringliggande musklerna till att pressar fram blodet.
Om man sitter stilla länge till exempel vid långa flygresor så får man svullna fötter det beror på att inte muskelpumpen jobbar när man sitter still.
12.Var sker ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler?
I kapillärerna
13. Av vad bildas lymfa?
Lymfsystemet är ett rörsystem som är parallellt med blodkärlen. Lymfan består av överskottsvätska som finns mellan cellerna, och som pressats ut i början av blodomloppets kapillärer. En del av vätskan sugs upp igen av kapillärerna, och en del sugs upp av lymfkärlen och bildar lymfan. I blodet finns vita blodkroppar men det finns även i lymfsystemet. Det gör att de vita blodkropparna har flera vägar att nå fram till eventuellt bakterieangrepp. Under ett dygn bildas 2–4 liter lymfa.
14. Nämn en viktig uppgift lymfkörtlarna har?
I lymfkörtlarna så mognar vita blodkroppar. Hit kommer halvdöda bakterier som det fösta immunförsvaret inte riktigt fått död på. Här finns stora vita blodkroppar (macrofager) som ser till att bakterier dör och fungerar som ett filter som renar kroppen mot exempel farliga celler.
När man i bland är sjuk och har högfeber kan man känna att man får ont i armhålorna dår lymfkörtlarna finns.
15.När är man immun mot en sjukdom?
När de vita blodkropparna har bildat antikroppar mot en typ av bakterie t.ex. vattkoppor . Dessa antikroppar känner sedan av om denna bakterie kommer tillbaka och immunförsvaret kan då fort se till att bakterien dör innan den hunnit spridas och du blir inte sjuk.
16.Varför blir man allergisk?
Kroppens immunförsvar ”överreagerar” på främmande ämnen (antigen) som man i vanliga fall inte borde reagera mot. T.ex. pollen, olika proteiner…
En vit blodkroppsom kallas för mastcell som främst finns i våra slemhinnor reagerar mot ” det främmande ämnet” och frigör histamin som gör att slemhinnan svullnar och producerar slem som ska föra bort det främmande ämnet. Det är därför man blir snuvig och ögonen börjar rinna när man blir allergisk.
17.Vilka blodgrupper känner du till?
blodgrupperna jag känner till är A,B,O och AB
Dessutom finns det indelning efter rhesusfaktorn Rh positiv eller Rh negativ
Förstår du?
1.Varför dör man om hjärtat slutar slå under en längre stund?
Om hjärtat slutar slå (pumpa blod) så slutar hjärtats pumpfunktion. Det gör så att både syretillförseln till hjärnan upphör. Alla organ behöver ständig tillförsel av syre men hjärnan är den som är känsligast. Organen får varken näring-eller syre och då kommer de att lägger av. Detta sker genom cellerna i blodet och om då blodcirkulationen stannar så fungerar ju inte cellerna och kroppen dör.
2. Vad händer när bakterier gör en sjuk och du frisknar till igen?
När man är sjuk så börjar blodkropparna tillverka antikroppar mot smittämnet. Antikropparna fäster sig på inkräktarna som då kan oskadliggöras.Man börjar friskna till. Efter tillfrisknandet finns det antikroppar kvar i blodet mot just det där ämnet.
3.Vad är det för skillnad mellan vaccinering och serumbehandling?
Serumbehandling är vanligt att ta om man har blivit biten av en orm. Serumbehandlingen består av antikroppar mot ljust det giftet. Vid en serumbehandling så används antikropparna direkt mot giftet.När serumet(antikropparna) har använts så försvinner det.
Vid en vaccination så tillsätts försvagade bakterier som kroppens egna immunförsvar bildar antikroppar mot och dödar. Sen när personen stöter på denna bakterie igen på riktigt så går kroppens antikroppar på den bakterien och man blir inte sjuk.
4.Vad måste man veta om givaren och mottagaren vid en blodöverföring?
Det är viktigt att man får rätt blod vid en blodtransfusion så man inte bildar antikroppar och blodet klumpar i hop sig och man kan få blodproppar.
Har man 0 blod kan man ge blod till alla men man kan bara ta emot från en 0-blodig
Har man A blod eller B blod kan man ta emot blod från 0 och den egna blodguppen.
AB kan ta emot blod från alla men bara ge till AB-blod.
5.Vilka 2 sjukdomar verkar värst i kapitlet? Motivera?
leukemi är när benmärgen okontrollerat bildar vita blodkroppar som sedan kommer ut i blodet. Man brukar kalla leukemi för blodcancer. Man har cancer i det celler som ska bli blodkroppar.Tycker denna sjukdom verkar värst för om man får leukemi så är det stor chans att man dör. När man vill bota sjukdomen så är målet att ta bort alla leukemiceller men det är väldig svårt att ta bort sin egna benmärg och byta ut den med någon annan. Sedan ska man ta bort leukemicellerna genom en blodtransfusion.
hjärtinfarkt: Utan på hjärtat finns kranskäl som hjälper till att ge hjärtat bra med näring och syre.
I blodet finns det något som heter blodfett. Om det blir för mycket blodfett så kan det lagras fett på väggarna i blodkärlen. Då kan det ibland bli för trångt och ibland kan det lossna fett och då kan det bli en propp i blodkärlet. Cellerna på andra sidan proppen får varken syre eller näring och då dör den delen av hjärtat. Om den delen är väldigt stor så är det stor chans att man dör, om man inte får hjälp väldigt fort. Hjärtinfarkt är en väldigt vanlig dödsorsak i norden.
Hjärtats byggnad
1. Vänster kammare
2. Stora kroppspulsådem
3.Nedre hålven
4. Övre hålven
5. Högre förmak
6.Höger kammare
7.Lungartärer
8.Lungvener
9. venster förmak
10. Fickklaff
11.Segelklaff
En blodkroppsväg
1. Ven
2. Höger förmak
3.höger kammare
4. lungartär
5.kapillärnät i lungorna
6.Lungven
7.Vänster förmak
8. vänster kammare
9. Artär
10.kapillärer
11.lymfsystem
