slutsatser

1.

Jämföra resultatet med frågeställningen.

Kalkvattnet är vatten blandat med kalk. Kalkvattnet reagerar med koldioxid och blir grumligt.  Det blir grumligt när man blåser dit koldioxid.  Det betyder att koldioxid är en Reagans till kalk och i bägaren så bildas det kalcium joner hydroxid joner och då bildas det salt (kalciumhydroxid) som ej löser sig i vatten som grumlar vattnet.

Dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.

När man har kalciumvatten som är vatten blandat med kalcium och hydroxid och när man lägger ner det i vattnet så delas kalkvattnet och blir till joner. Man  blåser in koldioxid och  då blir kalciumoxid och hydroxidjonerna  som bildar tillsammans med koldioxiden  ett salt kalcium hydroxid.. Och vatten Och av saltet blir det grumligt och kvar är det kalciumkarbonat som ej löser sig i vattnet. Och CaoH₃+H₂O

Välutvecklade resonemang om resultatens rimlighet med tanke på felkällor

För tydligare resultat. Så kan man kanske skulle kunna använda renare material. Men det är ganska svårt att det blir fel för man vet att koldioxid är en Reagans mot kalkvattnet. Kalkvattnet kunde vara smutsigt eller gammalt.

Ge förslag på hur undersökningen kan förbättras.

Man låter vattnet avdunsta så man verkligen kan se saltet.

Man kanske skulle kunna använda renare material och bättre sugrör.

Visa nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Vi visste redan innan vad som skulle hända men man kan bli nyfiken att  man kan göra ett till experiment man bygger på samma sätt men med en annan gas, men man ska vara försiktig så det inte sprängs.

Ca(OH)₂ + H₂O = kalkvatten

Det delar sig

Ca²⁺ och OH^-=  H₂OOH-

Ca²⁺+ OH^-+CO₂(g) à CaOH₃ ^(s)+H₂0

ex 2.

Jämföra resultatet med frågeställningen och Dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.

Bakpulvret reagerar med syran när läger med vattnen à salt +CO_{2 .}

För bakpulvret innehåller 30% bikarbonat och 40% syra.

Ättikan skyndar på reaktionen och det är därför man stoppar i den.  Av reaktionen bildas det koldioxid. Koldioxiden är tung och lägger sig längst ner och som sedan gå upp. När man håller för med handen över koldioxiden och man känner hur den trycker. När man häller gasen över ljuset så trycks syret bort av koldioxiden och det blir ett täcke av koldioxid som släcker elden.

Välutvecklade resonemang om resultatens rimlighet med tanke på felkällor

Smutsigt bakpulver av bakning och redskap.. Om man håller en liten sund så bildas det inte lika mycket gas av koldioxid men om man håller en stund så släcks. Man vet känt att bikarbonat och syra bildar koldioxid. Man vet att koldioxid är tung så den går och hälla.

Ge förslag på hur undersökningen kan förbättras.

Man kan hålla längre för då blir det med koldioxid så man kan släcka elden säkert.

Man kan pröva göra eget bakpulver för det man köper på Ica kan vara smutsigt av redskap. Man kan använda sig av kalkvatten istället för vanligt vatten för det är en Reagans till koldioxid.

Visa nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Man kan göra samma experiment men med andra gaser eller kemiska ämnen. Man blir lite intresserad hur man släcker hus med en liknande metod fast en släckare. Så skulle släcka större bränder.

MATERIENS BYGGSTENAR. 10,11,13

Kemiska tecknet:

Syre = O

koppar = Cu

Flour= F

Järn = Fe

Väte = H

Kol = C

Kemiska formeln för:

Diväteoxid = H₂O

Koldioxid= CO₂

Syre(syrgas) = O₂

Hur många atomer finns i molekylerna:

N₂ = 2 kväve molekyler

CO =En kol atom och en syre atom.

H₂CO₃= 2 väte, en kol och en 3 syre atomer.

Periodiska systemet

I det periodiska systemet ordrar man det olika grundämnen i ordning av hur mycket massa ett ämne har . Man har funnit ca 110 grundämnen,men det är flera som man inte har hittat än.

Att sortera ämnen började man göra med hjälp av det periodiska systemet på 1860- talet. Dmitrij Mendelejev var han som kom på detta sätt att sortera ämnen. På den tiden hade man inte hittat alla grundämnen men han kunde förutse vilka egenskaper dessa ämnen skulle ha. 

I det flesta periodiska system delar man upp grundämnena med hjälp av färger uppdelade i icke metaller, metaller och halvmetaller. För att lättare skilja dem åt brukar man sätta ickemetaller åt höger exempel helium(He). Metaller åt vänster som exempel magnesium(Mg). Halvmetaller mitt i mellan men lite åt höger som exempel germanium (Ge) Väte( H) som är en ickemetall bland metallerna är ett undantag. I vissa periodiska system så står det om grundämnet är i gas-, flytande- eller fastform i rumstemperatur.

Man delar upp periodiska systemet i grupper och perioder , men delar in de i vad de har för liknande egenskaper. Man har ränder som går lodrätt och det är det som kallas för grupper. Det finns också ränder som går vågrätt det är perioder.

GRUPPER

Samma antal valenselelektroner= det atomer som är i yttersta skalet som reagerar och ger grundämnet dess egenskaper

PERIODER

Lika många elektronskal.

Desto längre ner i de periodiska systemet man går Desto häftigare reagerar ämnet. exempel är alkalimetallerna när de reagerar med vatten som natrium blir det en häftig smäll men när man går ner i perioden blir det häftigare och häftigare och som störst bli det av francium.

https://www.youtube.com/watch?v=HvVUtpdK7xw

Exempel på grupper

grupp 18 Ädelgaserna

• tröga att regera med andra ämnen.
• saknar valenselektroner.
• gaser i rumstemperatur.

Helium (He)

Neon (Ne)

Argon (Ar)

Krypton (Kr)

Xenon (Xe)

Radon (Rn)

grupp 1 Alkalimetaller och Väte.

• Har atomer med en enda valenselektion.
• Lätt reagerar sig med omgivning. Svårt och hitta rent i naturen.
• Lätta, mjuka metaller av det som är metaller.
• Alkalimetaller reagerar mycket när det får kontakt med vatten, främst francium och det kan börja brinna av den kemiska reaktionen.

Väte (H)

Litium (Li) 

Natrium (Na) 

Kalium (K) 

Rubidium (Rb) 

Cesium (Cs)

Francium (Fr)

grupp 16 Kalkogener eller Syregruppen. 6 st valenselektroner

• Många bildar gärna mineraler vid närvaro av metaller.
• Syre, svavel och selen är icke-metaller medan tellur och polonium är halvmetaller.  
• Föreningar är vanligt att det förekommer i jordskorpan.
• Selen och Tellur är ovanliga grundämnen medan svavel och syre finns det väldigt mycket av och har lätt att reglera sig med andra ämnen.

Syre (O) 

Svavel (S) 

Selen (Se) 

Tellur (Te) 

Polonium (Po)

Masstall: hur mycket ett grundämne väger.

Atomnummer: antalet protoner och elektroner. 

Förbränning av järnull

Syfte : Jag ska undersöka vad som händer när jag tänder eld på järnull.

Material:

•  Balansvåg
•  Järnull
•  Tändstickor
• Metallbricka

Metod:

1.    bygg en balansvåg, som så på bilden.

2.    Häng järnull på båda sidor av vågen. Viktigt att vågen väger jämt.

3.    Järnullen ska vara fluffig så det kommer mycket syre.

4.    Tänd eld på ena sidan av vågen, på järnullsbollen

5.    Se vad som händer.

6.    Släcker lamporna så man ser tydligare.

Hypotes:

Jag tror att det blir lättare när det brinner.

Jag tror att massan kommer bli mindre när man tänder på, för när det börjar glöda och då lossnar det bitar och då faller bitarna ner till marken. När det är mindre massa väger de mindre.

Resultat:

Säkerhet:

Man kan skära sig på järnullen så man kan vara försiktig eller ha skyddsvantar.

Man kan bränna sig på tändstickan och på gnistorna som blir av elden.

Det kan vara bra att ha ett underlag som tål ämnet om de faller som t.ex. metallplåt.

Vad hände?

När vi tände på så började det bli som gnistor liknande som tomtebloss. Efter en stund tog järnet slut och det blev svårare att ta eld i järnullen. Den ändrade färg från grå till en mörkare grå/svart med enen ton av blå. De glödde. Det blev små prickar som är järnoxid.

Bilder längst ner.

Slutsats:

Fe + O₂  à   Fe₂O₃

                 _värme

_{en atom har blivit en molekyl med 5 atomer.}

Järnatomer  i fast for har reagerat med syremolekyler från luften och när man lägger till värme blir det en reaktion och ämnena bildar ämnet järnoxid det svarta i fastform.

4Fe+ 3O₂ à 2Fe₂O_{3   på (vågen)}

 

2. Min hypotes stämde inte jag trodde att järnullen skulle bli lättare. Men det som hände var att järnullen blev tyngre.

3. Av järnoxid kan man göra pigment i tex målarfärg.

Järnoxid rostar efter ett tag och under åren har man kommit fram att man kan behandla järnet med rosstfrittstål. På stål kan man exempel behandla med rostskydd sätter man ett tunt lager av sink.

Man skydda järn mot korrosion.

4. Man kunde ha haft en mer exakt våg.

Man kunde göra experimentet flera gånger flera gånger.
Man kan forska vidare genom att byta ut järnull mot vanligt järn eller andra ull av stål.

När järnullen förbrändes.

Hur färgen blev. 

prickar av järnullen.

Vågen efter förbränning