fredag 23 oktober 2015

Svampar

1. Svamparna gör nytta genom att nedbryta alla löv på hösten och så är det mat för djur och människor och att svampen kan ge näring till olika växter.
Svamparna kan ge skada för ett djur kan äta en giftig svamp och dö och att man kan få svamp i huden som kan ge sjukdomar.

3. a) den delen vi plockar är fruktkroppen. b) fruktkroppen uppgift är att se till att svampen  sprider sporer.

4. Sporerna förs bort från fruktkroppen med vinden. När det faller till marken växer det ut svamptrådar ombildar mycel. Från mycelet växer det sedan ut nya fruktkroppar när det är lagom varmt och fuktigt.

5. Jästen gör nytta i en deg för när man bakar blåser gasen upp degen, och brödet jäser.

6. våra viktigaste skogsträd Gran och tall, angrips av flera olika svamparter som tar näring från träden. Rötsvampar angriper granar där barken är skadad, Rötsvampen angriper och bryter ner trä och det är därför man aldrig ska bryta av en gren närmare än 10 cm från stammen! 
Rottickan är svampen angriper och orsakar rotröta på gärna skadade granrötter i framför allt granskogar.

7. Vanlig kantareller är en av matsvamparna den andra är karljohan är bra svampar att känna igen när man plockar dom så man inte tar en giftig en och så är dom goda att äta.

8. Flugsvamp är en av dom giftiga och den andra är Spindelskivlingar för att dom flesta giftiga svampar har skivlingar under och dom flesta mat svampar är rörsvampar.Giften av en flugsvamp kan påverka genom att svampgift tas upp i blodet och påverkar hjärnan och nervsystemet. Man blir yr, får huvudvärk och ser och hör annorlunda.

9. En svamp som en snigel har ätit på är inte ätlig av en människa. Gifterna är inte bra för människor, för dom är angripna av insekter och larver, men för vissa sniglar påverkars inte av gifterna i svamparna.

10. svampar kan också göra nytta för andra genom att samarbeta med växternas rötter. Svamptrådarna som lever i och utanpå växternas minsta rötter. Det kallas för mykorrhiza och ska bilan de ut som vitt ludd. 

11. svampar kan skaffa näring genom hjälp av av klorofyll.Men eftersom svamparna saknar klorofyll måste dom få näring på ett annat sätt. Det finns tre olika sätt för svampar att få näring första är att svamparna kan bryta ner dött material. Anda sättet att få näring på är att samarbeta med andra växter och leva på varan. och den tredje är med hjälp av klorofyll.

 12. Lavar kan dela upp sig efter utseende i 3 grupper.
fösta gruppen är skorplav och det är den lav som sitter hårt fast på stenar.
andra gruppen är bladlav och det är den lav som sticker upp från marken och går och peta loss lätt.
tredje gruppen är busklav och det är den lav som växer som en buske på en gren.





Förstår du?

1. Svampar hör inte till växtriket för att svampar inte har klorofyll , det gröna färgämnet som växterna har.

2. Den största delen av svamparna syns inte för svampen är i marken och det kallas för mycel och det ser ut som vita trådar och det är det den större delen av svampen är. Sen är det fruktkroppen som syns som bara är en liten del.

3. Första giften är den som irriterar magen och tarmar så att man blir illamående och kräks.
andra giften är den som påverkar hjärnan och nervsystemet och gör så man får huvudvärk och ser och hör anurlunda.
tredje giften går på lever och njurar långsamt och sen kommer skadan efter någon dag. 

4. Svamparnas uppgift är att svamparna är nedbrytare i naturen.

5. Svamptrådarna lever i och utanpå växternas minsta rötter. svampen och växten samarbetar och dom mår mycket bättre av det, ingen mår sämre.

6. Degen gäser inte för efter gräddningen för att alla svampcellerna dör.

7. Många svamparter har speciella krav på miljö och störs därför lätt av förändringar. Kantarellstället  kan försvinna när makerna förändras av skogsbruk.


8. Där det växer mycket lavar är det ren luft men lavarna trivs inte i stor städer och fabriksområden. kartor över lavar ger en bild av luftföroreningarna i en tätort, desto mer lavar desto mer ren luft.

måndag 12 oktober 2015

Bägarlavar

Bägarlavar växer på jord, gammal/rutten ved,och laven gillar också att växa mellan andra mossor, den trivs torra skogar, på klippor, gamla stubbar och längst ner på trädstammarna och det är där dom flesta lavar växer som bäst  i norden.
Bägarlavar ser olika ut fast oftast är dom gråa med liten ton av grön och har små trattar eller små skålar på ett skaft som är ca 2-5 cm.
Lavarna sprider sig med sporer och fragment av laven som förs bort med regnvattnet.
Bägarlavarna till hör ett ett stort släkte som heter Cladonia. Det finns ca 250
sorter av bägarlavar i världen och några av dom är brunbägarlav,trattlav och stubblav.
Laven består av en svamp och en alg och cyanobakterien. Svampen suger upp vatten till bägarlaven som hjälper bägarlaven att klara ett liv i torka, Svampen suger upp vatten från naturen och vattnet behöver också algen och cyanobakterien för att göra näring till laven.


måndag 5 oktober 2015

Väggmossa

Väggmossa är en av dom vanligaste mossorna i Sverige.
Den trivs att växa i både skog och öppen terräng.
Varje skott liknas med en dålig vuxen Gran.
skottstammen är rödfärgad som skiljer arten mot liknande arter.och bladen är gulgröna.
väggmossa är en av det arter som användes förr för att täta mellan stockarna på husväggarna det är där arten har fått sitt namn av.
längden på skotten är 5-10 cm.
väggmossan växer vilt spritt över norra halvklotet.
mossan förökar sig med hjälp av sporer och mossan har små smala strån och högst upp i stråna finns små kapslar med sporer i.




fredag 2 oktober 2015

Blåbär

Blåbärsbuksen kan bli ca 30 år.
Blåbärsriset täcker 17% av Sverige yta.
Blåbär är det populäraste bäret i Sverige, på delad plats med lingon och hallon.
Blåbär är det nyttigaste bäret i Sverige. bäret inne håller c-vitamin och k-vitamin.
På hösten plockas bären och äts och man brukar också koka sylt av bären.

utseende: Bären är mörkblå på utsidan och inuti lila/röda och riset är grönt med tunna äggformade blad och riset är ca 15-30 cm högt.
växtplast: Bären växer som bäst i norden i skogen, men dom växer i hela Europa  och lite i Asien.
förökning: blåbären förökar sig med hjälp av frön som finns i blåbären. Om en björn äter bären på ett ställe sen går björnen vidare till ett annat ställe och gör sina behov och sen börjar blåbären växa där senare.